Sök:

Sökresultat:

320 Uppsatser om Avancerad nybörjare - Sida 1 av 22

Handledarskap pÄ grund och avancerad nivÄ

Högskoleförordningen (SFS 2006:173) föreskriver akademiska krav i kursplan och kursmÄl för bÄde grund- och avancerad nivÄ i sjuksköterskeutbildningar. I svensk sjuksköterskeförening, pÄ lÀrosÀten och i klinisk verksamhet pÄgÄr diskussioner om hur dessa teoretiska krav ska förenas i klinisk praktik. Syftet var att belysa faktorer av betydelse för handledarskapet pÄ grund och avancerad nivÄ och undersöka handledningsstrategier som kan förenar teori och verksamhetsförlagd utbildning för sjuksköterske- och specialistsjuksköterskestuderande. Metoden var en litteraturstudie som baserades pÄ 11 vetenskapliga artiklar som kritiskt grans-kades och analyserades. Resultatet visar att det förutsÀtts ett vÀl fungerande samarbete mellan fakultet och klinisk verksamhet med tydligt formulerade kursplaner, mÄl och riktlinjer för handledning och stöd till handledare frÄn fakultet och verksamhet.

FörÀldrars upplevelse av att vara nÀrvarande vid akut avancerad vÄrd av deras barn : en litteraturstudie

Det finns inga exakta siffror i Sverige pÄ hur mÄnga barn som erhÄller akut avancerad vÄrd, men sjukhusvistelserna för barn omfattar en hög del akut, ofta kritisk vÄrd. Det finns heller inga klart uttryckta riktlinjer för förÀldrars nÀrvaro i samband med akut avancerad vÄrd av deras barn pÄ sjukhusen i Sverige. Syftet med studien var att öka kunskapen om förÀldrars upplevelser av att vara nÀrvarande vid akut avancerad vÄrd av deras barn som vÄrdas pÄ sjukhus, med mÄlet att fÄ systematisk kunskap om huruvida nÀrvaro bör uppmuntras. En litteraturstudie genomfördes och fem vetenskapliga artiklar och en uppsats pÄ nivÄn 61-80 poÀng granskades. FörÀldrar mellan 20-44 Är ingick i studien och barnen som genomgÄtt akut avancerad vÄrd var mellan 0-18 Är.

Att identifiera smÀrta hos patienter med demenssjukdom : - Det Àr ingen gissningslek

Sjuksköterskan bör vid omvÄrdnad av patienter med avancerad demenssjukdom tÀnka holistiskt sÄ att smÀrttecken kan ses och tolkas utifrÄn patientens behov. Med kunskap och ett empatiskt arbetssÀtt kan sjuksköterskan identifiera smÀrta hos patienter med avancerad demenssjukdom som saknar verbal förmÄga.Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan identifierar fysisk smÀrta hos patienter med avancerad demenssjukdom.Metod: Studien Àr en systematisk litteraturstudie, dÀr databaserna Cinahl och Pubmed anvÀnts. Sökningarna resulterade i elva artiklar som kvalitétsgranskades i analysprocessen. Analysprocessen indelades texterna i meningsenheter som dÀrefter kondenserades och kategoriserades. Detta resulterade i sex olika kategorier: beteendeförÀndringar, ansiktsuttryck, rapportering, kroppssprÄk, kommunikation och kunskap.Resultat: Studieresultatet visade att sjuksköterskan kunde observera flera olika smÀrtuttryck hos patienterna med demenssjukdom.

Sjuksköterskans upplevelse av otillrÀcklig smÀrtlindring- En fenomenologisk studie

Kjellstedt, C & Grönqvist, S. Sjuksköterskans upplevelse av otillrÀcklig smÀrtlindring. En fenomenologisk studie. Examensarbete i omvÄrdnad 15 poÀng. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, UtbildningsomrÄde, OmvÄrdnad, 2010. Sjuksköterskan möter dagligen patienter med smÀrta och har en nyckelposition nÀr det gÀller att bedöma patienters smÀrta samt utvÀrdera smÀrtbehandlingen.

Utbildad idrottslÀrare? : En kvantitativ undersökning om utbildade respektive outbildade lÀrares sÀtt att anvÀnda uppnÄendemÄlen i sin undervisning samt bedömning.

Syftet med studien har varit att introducera den kognitiva receptionsteorin om textvÀrldar (Text World Theory) samt undersöka utifrÄn vilka textvÀrldar barnen pÄ en förskola i Mellansverige interagerar med upplÀsta texter.Studien har genomförts pÄ avancerad nivÄ inom Högskolan Dalarnas lÀrarprogram dÀr huvudomrÄdet varit pedagogiskt arbete. Detta Àr en kvalitativ studie i vilken tvÄ observationer samt tvÄ samtal med barngrupp med Äldersintervallen tre till sex Är har dokumenterats och dÀrefter analyserats i relation till ovan nÀmnda teori.Av analyser framkommer att öppna frÄgor i större utstrÀckning leder till ett byggande av förestÀllningsvÀrldar och Àven en mer avancerad dialog med den diskurs författaren utgÄr frÄn, Àn dÄ givna ingÄngar Àr utgÄngspunkten. Studien visar Àven pÄ att barnen redan tidigt har en avancerad förmÄga till textrörlighet samt att de Àr multimodala i sitt tolkande av texter beroende pÄ vilka textvÀrldar de relaterar till..

Bild, biologi och mÄnga slags hjÀrtan : Om ungdomar, deras lÀrare och Àmnesintegrerad undervisning

Syftet med studien har varit att introducera den kognitiva receptionsteorin om textvÀrldar (Text World Theory) samt undersöka utifrÄn vilka textvÀrldar barnen pÄ en förskola i Mellansverige interagerar med upplÀsta texter.Studien har genomförts pÄ avancerad nivÄ inom Högskolan Dalarnas lÀrarprogram dÀr huvudomrÄdet varit pedagogiskt arbete. Detta Àr en kvalitativ studie i vilken tvÄ observationer samt tvÄ samtal med barngrupp med Äldersintervallen tre till sex Är har dokumenterats och dÀrefter analyserats i relation till ovan nÀmnda teori.Av analyser framkommer att öppna frÄgor i större utstrÀckning leder till ett byggande av förestÀllningsvÀrldar och Àven en mer avancerad dialog med den diskurs författaren utgÄr frÄn, Àn dÄ givna ingÄngar Àr utgÄngspunkten. Studien visar Àven pÄ att barnen redan tidigt har en avancerad förmÄga till textrörlighet samt att de Àr multimodala i sitt tolkande av texter beroende pÄ vilka textvÀrldar de relaterar till..

TextvÀrldar och dialoger i förskolan : En studie om de erfarenheter barn anvÀnder sig av kring litteratur i gemensam lÀsning

Syftet med studien har varit att introducera den kognitiva receptionsteorin om textvÀrldar (Text World Theory) samt undersöka utifrÄn vilka textvÀrldar barnen pÄ en förskola i Mellansverige interagerar med upplÀsta texter.Studien har genomförts pÄ avancerad nivÄ inom Högskolan Dalarnas lÀrarprogram dÀr huvudomrÄdet varit pedagogiskt arbete. Detta Àr en kvalitativ studie i vilken tvÄ observationer samt tvÄ samtal med barngrupp med Äldersintervallen tre till sex Är har dokumenterats och dÀrefter analyserats i relation till ovan nÀmnda teori.Av analyser framkommer att öppna frÄgor i större utstrÀckning leder till ett byggande av förestÀllningsvÀrldar och Àven en mer avancerad dialog med den diskurs författaren utgÄr frÄn, Àn dÄ givna ingÄngar Àr utgÄngspunkten. Studien visar Àven pÄ att barnen redan tidigt har en avancerad förmÄga till textrörlighet samt att de Àr multimodala i sitt tolkande av texter beroende pÄ vilka textvÀrldar de relaterar till..

Patienter med avancerad cancer och deras uppfattning av trygghet i samband med vÄrd i hemmet

För de patienter som behandlas för obotlig cancer har det blivit allt vanligare att vÄrden ges i hemmet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som medverkar till att patienter med avancerad cancer kan kÀnna trygghet i samband med vÄrd i hemmet. Litteraturstudiens resultat utgÄr frÄn 15 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Pubmed och Cinahl. Resultatet beskrevs i fyra teman; hoppfullhet trots sjukdom, familjens betydelse, symtomkontroll och omvÄrdnad.Resultatet visade att patienter med avancerad cancersjukdomi stor utstrÀckning önskar att fÄ vÄrd i hemmet. För att möjliggöra detta krÀvs professionellt stöd tillsammans med nÀrstÄendes insatser.

AVANCERAD LÄSFÖRSTÅELSE FÖR SVENSKA SOM ANDRASPRÅKSELEVER

Vi undersökte i denna studie den kontextuella kunskapens inverkan pÄ lÀsförstÄelsen av skönlitteratur hos fem inlÀrare av svenska som andrasprÄk i Äldern 12-14. Genom ett experiment i en autentisk inlÀrarmiljö har det socialkonstruktivistiska perspektivet pÄ inlÀrning anvÀnts i skapandet av en inlÀrningsaktivitet som kretsar kring kontextuell kunskap och kollaborativt lÀrande. InlÀrningsaktiviteten syftade till att förbereda eleverna pÄ lÀsförstÄelsetestet genom arbete med kontextuell kunskap kopplat till den skönlitterÀra text som ingick i lÀsförstÄelsetestet. Undersökningens centrala data Àr en mÀtning av lÀsförstÄelse genom traditionella lÀsförstÄelsetest, först genom ett lÀsförstÄelsetest som deltagarna var helt oförberedda pÄ och sedan ett lÀsförstÄelsetest som deltagarna hade förberetts pÄ genom ovan nÀmnda inlÀrningsaktivitet. En observation av inlÀrningsaktiviteten har ocksÄ genomförts.

Improvisation i tidig instrumentalundervisning

Uppsatsen handlar om fo?rekomst av improvisation i tidig instrumentalundervisning pa? kultur- och musikskolor. Jag avsa?g underso?ka hur instrumentalla?rare beskriver sin undervisning, i vilken utstra?ckning de anva?nder improvisation pa? lektionerna, genom att la?ta ett urval av la?rare svara pa? fra?gor i en enka?t. En annan del av arbetet bestod av att studera 25 pianobo?cker som riktar sig till unga nybo?rjare.

Konceptframtagning av försvarande multirotor

Teknikens utveckling gÄr i en rasande fart och idag kan man köpa en avancerad obemannad luftfarkost i butik. De obemannade luftfarkosterna kallas för multirotorfarkoster, eller i folkmun för drönare. Dessa multirotorfarkoster kan leverera en dödlig last med stor precision av nÄgon utan större tekniskt kunnande. I stadsmiljö vid stora folkansamlingar skulle det idag vara svÄrt att stoppa en sÄdan inkommande attack utan att riskera ytterligare skador. Det hÀr arbetet gÄr ut pÄ att belysa problemet och studera tekniken.

Förstudie av grÀnssnitt och styrprogram till SD-180

En av Glimek AB:s mest förekommande maskiner Àr SD-180 som anvÀnds för degavvÀgning. Den finns i flera olika varianter. Den enklaste har enbart start- och stoppknapp och en potentiometer för att stÀlla hastigheten och en mer avancerad variant har en operatörspanel dÀr olika möjligheter till instÀllningar finns.Konstruktionen pÄ denna maskin hade inte uppdaterats pÄ mÄnga Är och behövde en uppdatering av anvÀndargrÀnssnitt, programvara och elkonstruktion. Arbetet har framförallt koncentrerat sig pÄ anvÀndargrÀnssnittet till panelen.En del av arbetet var att undersöka om det var möjligt att utesluta PLC ur konstruktionen och anvÀnda en mer avancerad programmerbar frekvensomformare. Eftersom det blev problem med lanseringen av programvara till frekvensomformaren och enbart en mindre bra fungerande demoversion fanns tillgÀnglig sÄ var detta tyvÀrr inte möjligt.I arbetet har olika varianter pÄ operatörspaneler utretts.


Registreringsmetoder för initial och avancerad dental erosion : Litteraturstudie

Introduktion: Dental erosion definieras som förlust av tandens hÄrdvÀvnad genom en kemisk process som inte involverar bakterier. Dagens förÀndrade livsstil och kosthÄllning medför att vÄra tÀnder oftare utsÀtts för kemisk pÄverkan som kan leda till erosion. Det Àr flera faktorer som samverkar och dental erosion har en multifaktoriell etiologi.Syfte: Syftet Àr att beskriva olika registreringsmetoder för dental erosion.FrÄgestÀllningar: Vilka metoder kan anvÀndas för registrering av initial erosion? Vilka metoder kan anvÀndas för registrering av avancerad erosionsskada? Vilka metoder Àr kliniskt beprövade pÄ patient?Metod: LitteraturstudieResultat: Ett flertal registreringsmetoder fanns beskrivna i litteraturen, merparten var inte applicerbara kliniskt. Registeringsmetoderna som framgick i den beskrivande litteraturstudien var: 3D scanning microscope (IFM), Atomic absorption spectroscopy (AAS), Digital photography (DP), Focus-variation 3D microscopy (FVM), Longitudinal microradiography (LMR), Non-contact confocal laser scanning microscopy (CLSM), Optical assessment, Optical profilometry (OP), Quantitative light-induced fluorescence (QLF), Scanning electron microscopy (SEM), Stylus profilometry (SP), Ultrasound, White light interferometry (WLI) och X-ray diffraction (XRD).Konklusion: Vid registrering av initial erosion krÀvs analys av tandytans mineralinnehÄll samt optiska analyser med hjÀlp av instrument.

Individuella utmaningar och avancerad undervisning : En studie om hur lÀrare arbetar med högpresterande och sÀrbegÄvade elever i Àmnet engelska i gymnasieskolan

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i engelska i gymnasieskolan arbetar med högpresterande och sÀrbegÄvade elever, samt vilka faktorer det Àr som möjliggör och försvÄrar lÀrarnas arbete med dessa elever. I studien har fem kvalitativa intervjuer gjorts med verksamma lÀrare pÄ tvÄ olika gymnasieskolor. De teorier som tillÀmpas i studien Àr Lev Vygotskijs teori om den nÀrmaste utvecklingszonen, Roar Pettersens ramfaktorteori samt ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att de fem intervjuade lÀrarna har förmÄga att definiera vad en högpresterare och sÀrbegÄvning Àr samt skilja pÄ dem. Alla har erfarenheter av högpresterare, men endast tre av dem har erfarenheter av sÀrbegÄvningar.

1 NĂ€sta sida ->